Jag och barnen sov i stort sett hela vägen till Trelleborg även om det var obekvämt. Stefan, stackarn, fick köra hela natten.
Väl på båten fick han chansen att sova/vila sig lite. Fyra timmar senare var vi i Sassnitz.
Därifrån var vi fyra bussar som hade sällskap, Anderssons, Johanssons, Hjelmlands och vi. Ludde åkte med Kalle Hjelmland hela vägen ner medan Filip åkte med oss. Och dom var så duktiga! Gnällde ingenting de 85 milen ner till Rybnik!
När vi väl kom in i Polen, en bit nedanför Berlin, ville vi vända och åka hem... 6 mil på en väg som inte bör få kallas väg!!!
(egentligen är det inte så konstigt att bussen gick sönder...)
När vi var framme vid hotellet, vid elvatiden, checkade vi in och stöp i säng.
